Bokrecension: The Power of Full Engagement

En bok om Energy Management

 

”De största genierna uppnår ibland mer när de arbetar mindre”

                                                                                              -       Leonardo da Vinci

 

Personlig effektivitet är någonting som vi alla beundrar. Alla människor är dock inte av naturen effektiva. Under senare år har fenomenet Energy Management växt kraftigt. Numera har flertalet stora företag och organisationer program som arbetar med att sprida kunskapen om Energy Management bland de anställda. Några av dessa företag och organisationer är: Merrill Lynch, Ernst and Young, Pfizer, Estée Lauder, FBI och US Marshals. Energy Management är en metod för att maximera sin energi så man orkar vara mer produktiv och på så sätt får dygnets timmar att räcka till. 

 

Energy Management skapades av guru Jim Loehr och guru Tony Schwartz. Under många år arbetade de med professionella atleter för att hjälpa till att förbättra deras prestationer. Utifrån sina lärdomar om hur professionella atleter hanterar och bör hantera sin energi skapade dessa två gurus Energy Management. Energy Management tilltalar alla som beundrar idealmänniskan: den hårt arbetande, socialt framgångsrika människan som har lycka, pengar, hälsa, familj och tid i överflöd. Guru Loehr och guru Schwartz menar att alla kan omvandla sig själva till idealmänniskan genom att följa några ”enkla” steg.

 

Den viktigaste lärdomen i Energy Management är: Energi är vår viktigaste tillgång inte tid. Många människor önskar att de hade mer tid på dygnet så de skulle hinna med allt de vill ha tid med. Enligt Energy Management är det helt fel tankesätt. Mer tid gör inte att du får mer gjort. Det är mer energi som gör att du får mer gjort. Med mer energi kan du göra klart ditt arbete snabbare och du kommer att ha ork kvar till allt annat du vill göra. Tiden är konstant, ingen kan få mer tid. Däremot kan alla få mer energi, vilket leder till mer tid.

 

Guru Loehr och guru Schwartz menar att vi måste lära oss att hantera vår energi på ett bra sätt. De menar att det finns fyra grundprinciper bakom bra energihantering:

1.   Känn till de fyra källorna till energi: Andlig, mental, känslomässig och fysisk energi.

2.   Energi som vi förbränner måste återuppbyggas annars tömmer vi vår energireserv.

3.   Om vi vill utöka vår energireserv måste vi för en kort tid pressa oss bortom vår normala gräns och därefter åter låta energireserven byggas upp.

4.   Vi behöver positiva energiritualer. Regelbundna handlingar som bevarar vår energi och reglerar vårt beteende utifrån våra grundvärderingar.

Med andlig energi menas energi som kommer av att vi ser ett syfte med vårt handlande. Författarna menar att våra djupaste värderingar i sin tur leder till de syften som vi anser viktigast i våra liv. Idéen att syfte är en kraftfull källa till energi är inte ny. Strax efter andra världskriget skrev psykologen Viktor Frankl boken ”Människans sökande efter mening” som handlar om hur han personligen lyckas se mening i det lidande han upplevde som jude och fånge i tyska koncentrationsläger. Frankl ansåg att livet måste ha mening för att vara värt att leva. Han ansåg också att en människa som saknar mening tämligen enkelt kan skaffa det. I sin bok nämner han en patient som var arbetslös, djupt deprimerad och såg livet som meningslöst. Frankl rådde patienten att engagera sig ideellt. En tid senare hade patienten funnit en mening i sitt liv och depressionen hade försvunnit. Patienten var fortfarande arbetslös men nu hade han energi att skaffa sig ett arbete. Mental energi kommer ur förmågan att koncentrera sig och vara realistiskt optimistisk. Den här energiformen handlar mycket om att inte fastna i negativa tankar och att erkänna att negativa tankar smittar av sig. Känslomässig energi får man genom att vara en vara en människa vars känslor är trevliga och positiva. Negativa känslor är enligt Energy Management dåliga eftersom de kostar energi istället för att skapa den. För att skapa positiva och trevliga känslor bör man enligt författarna ägna sig åt aktiviteter som är roliga, tillfredsställande och bejakande. Den sista energikällan är den fysiska energin. Med den menas saker som att maten vi äter ska vara nyttig, vi bör ägna oss åt regelbunden träning och vi bör sova 7-8 timmar varje dygn.

   Energi förekommer i vågmönster. Den är inte konstant. Om vi förbränner energi måste vi ge energireserven tid att återhämta sig. Effektiv energihantering bygger på att man förbrukar och bygger upp energireserven i ett vågmönster.

   Precis som i styrketräning innebär träning av vår energireserv att man för en kortare tid måste pressa sig utanför den normala gränsen för att sedan låta det som belastats återhämta sig och vid återhämtningen växa sig starkare.

   Positiva energiritualer gör dels energianvändningen mer effektiv. När vi inte behöver tänka för att genomföra något sparar vi energi. Dels kan ritualerna även hjälpa till att bygga upp energireserven. Energireserven kan utökas genom t ex träning.

 

Guru Loehr och guru Schwartz har utvecklat en process de kallar: syfte – sanning – handla processen. Den beskriver hur man praktiskt genomför omvandlingen till den energieffektiva människan. De olika stegen innebär: Syfte – Hitta meningen med ditt liv. Sanning – Inse sanningen mellan den du är och den du vill vara. Handling – Öva, nöt in dina nya ritualer i hjärnan.

 

Utan tvekan är det en lockande tanke att omvandla sig själv till en idealmänniska. Att hinna med allt man vill på dygnets 24 timmar är en önskedröm för många. Boken är skriven som en praktisk vägledning till hur man når målet. Det hela är väldigt svart på vitt. Tydligt förstår man som läsare vad som är bra och vad som är dåligt ur Energy Management synpunkt. Som bevis för sina teorier använder författarna sig mycket av citat och anekdoter. Sällan används vetenskapliga undersökningar som grund för teorierna. Detta kan på sätt och vis även vara en fördel. Enligt resonemanget i artikeln ”How Business Schools lost their way” kan (alltför) vetenskaplig bevisföring inom t.ex. psykologi leda till brist på intressanta slutsatser. Ett ovetenskapligt/bondförnuftigt förhållningssätt till bevisföring kan därför vara mer givande och därmed praktiskt bättre.

   Boken är som sagt väldigt tydlig på vad som är bra och vad som är dåligt. Författarna målar upp en klar bild av vad som är önskvärt och hur man ska bete sig. Det går att se boken som en levnadsinstruktion som berättar hur du ska vara och avviker du från den kommer det inte gå lika bra. Människan liknas vid en maskin som måste skötas om för att fungera optimalt. Man behöver äta si och så många gånger per dag, sova på ett visst sätt, träna enligt ett visst schema, följa rutiner osv. Kanske är Energy Management ett sätt att optimera sin energi men det är givetvis inte det enda som fungerar. Vissa idealmänniskor verkar helt strunta i en del råd som guru Loehr och guru Schwartz ger, t.ex. har Warren Buffet aldrig tränat regelbundet och han äter mest på McDonalds och dricker 5-6 burkar Coca-Cola om dagen. Ett levande exempel på att guru Loehr och guru Schwartz fyra grundprinciper bakom god energihantering inte alltid behöver följas slaviskt. Eller är det kanske undantaget som bekräftar regeln?   

 

Källor

1. J. Loehr, T. Schwartz, 2005, The Power of Full Engagement , Free Press
2. V. Frankl, 2006, Mans Search For Meaning, Beacon Press
3. W. G. Bennis, J. O’Toole, 2005, How Business Schools Lost Their Way, Harvard Business Review
4. A. Schroeder, 2008, The Snowball: Warren Buffet and The Business of Life, Bloomsbury Publishing Plc